Havet

I drömmen befinner jag mig vid en strand. Jag går längs stranden och ser ut över havet; jag vill dit, långt ut i havet. Jag får syn på en gammal paviljong en bra bit ut i vattnet och bestämmer mig för att ta mig dit. Även om paviljongen i sig inte har nån kontakt med fastlandet slipper jag ändå ut dit utan att bli blöt; jag följer en liten vassbeklädd sandbank som bildat en osynlig stig mitt i havet.
 Jag ser mig omkring i paviljongen, konstaterar att den flyter på vattnet och att det är en tidsfråga innan havet slukar den. Stolar och bänkar ligger omkullvältade och jag vet att innan paviljongen flöt ut i havet hölls där välbesökta danskvällar.
 Åt det ena hållet skymtar fastlandet genom fönstren och jag vänder mig mot andra hållet, går fram till fönstren för att se ut över det öppna havet. Jag blir besviken då jag märker att genom fönstren kan jag inte se hav utan in till ett till rum, en danssal. Jag kan se att även danssalen har fönster som vetter mot öppet hav men också dessa fönster leder bara in i ett nytt rum. Med viss svårighet kan jag skymta att även det rummet har fönster, fönster som ger en otrolig sikt ut över det öppna havet.
Men vad gör det? Jag står i det första rummet, och jag vet att dörrarna till både danssalen och det tredje rummet är låsta. Jag känner mig fången. Jag ville ut till havet och även om jag tog mig bort från fastlandet står jag ändå instängd i en paviljong och kan bara svagt skymta havet nånstans långt borta bakom väggarna. Det gör mig frustrerad att havet är så härligt nära mig, men ändå så outhärdligt långt borta, dolt bakom väggarna på en gammal paviljong.

Var finns nyckeln?