Steg i mörkret (eller: pissäventyret)

Ur min dagbok, 15.10

Det är alldeles mörkt ute när jag, för att pissa, öppnar dörren och går ut på verandan. Samtidigt som jag blickar upp mot himlen och mumlar "stjärnklart.." känner jag en lukt som förvånar mig. Hästskit. Då jag stiger ner på gräset, går några steg och just ska dra ner byxorna, hinner jag tänka att jag inte borde känna lukten av häst då det är runt 13 km till närmaste by och ännu längre till närmsta stall. Nästa sekund hör jag steg nånstans i mörkret. Jag uppfattar fort att vad det än är där ute i mörkret så är det högst två meter ifrån mig, och kommer närmre. Jag hinner inte ens bli rädd, utan börjar bara backa bakåt, mot stugan, och viker inte för en sekund med blicken från det håll stegen kommer (när det är mörkt i skogen på kvällen ser man ungefär en meter framför sig, inte mer). Jag backar upp för trappan och in genom dörren, fortfarande med blicken fäst ut i mörkret. Jag vet att ficklampan ligger ovanpå spisen bredvid ytterdörren och trevar där med handen. För en sekund vänder jag blicken mot spisen, och när jag i nästa fått på lampan och låter ljuset rulla över, först det ställe jag hört stegen, och sedan resten av tomten och ut i skogen, så är jag ensam. Jag förstår genast, tack vare hästlukten, att det var de tre rådjuren som kommit på besök ännu en gång. Annars skulle jag, som ju är mörkrädd och varje kväll spinner ihop scenarion där galna yxmördare smyger runt knutarna, skitit ner mig av rädsla.

Jag älskar det här. Jag älskar att det händer så mycket spännande saker hela tiden. Jag älskar att vara rädd om kvällarna där jag sitter ensam i beckmörkret i en stuga i skogen, 13 (?) km till närmsta granne. Jag älskar att gå i skogen om dagarna och plötsligt snubbla över något stort djurs sovplats och snabbt få smyga därifrån. Jag älskar att vakna upp i en kall stuga om mornarna och behöva arbeta för att få värme (istället för att vrida på ett batteri går jag ut och hämtar ved och tänder en brasa i spisen). Jag älskar att var och varannan dag hitta tre rådjur på tomten när jag går ut. Jag älskar mörkret fastän jag är mörkrädd. Jag älskar att känna mig levande.