Överkänslighet

Förkylningen som bara blir värre håller mig kvar i stan. När jag vaknade idag hade jag t.om stegring - och jag har aldrig vare sig stegring eller feber.
Förkylningen i sig är inget jag stör mig på desto mera, vad som stör mig är den eviga klådan. Jag önskar att jag kunde säga att min hyperöverkänslighet gentemot i princip allting blivit bättre efter att jag ändrat mina matvanor för att låta kroppen ta en paus och helas. Men nej. Efter att nu i tre månader levt efter en matlista på endast 25 olika livsmedel, så kliar det fortfarande över hela kroppen. Det enda märkbara som hänt är att jag gått och fortsätter gå ner i vikt (hur mycket jag än äter blir jag ändå magrare). Det enda tillfälle då klådan faktiskt försvinner är när jag är ute i stugan. Där mår jag bra och är alldeles fri från all klåda, men efter bara några timmar i stan känner jag igen hur det börjar klia.
Jag har lärt mig mycket det senaste året, att lyssna mer på min kropp, att se hur inte bara olika födoämnen utan också händelser och känslor får kroppen att reagera. Och det kan jag på ett sätt vara väldigt glad för att jag fått lära mig - och fortfarande lär mig mer för varje månad. Jag har blivit mer uppmärksam.
Jag vet fortfarande inte vad som till att börja med orsakade min hyperöverkänslighet, men den är här, och det bästa jag kan göra är att inte gå och vara ledsen (det orsakar ändå bara mer klåda), utan se till att lära mig läsa min kropp för att kunna lugna ner den. Jag kunde sitta i en iskall dusch och gråta, men jag orkar inte göra det längre, jag orkar inte vara ledsen när jag kan, åtminstone försöka, vara glad. Jag får lära mig att deal with my shit.
Det är intressant hur klådan ALLTID kommer efter bara några timmar i stan. Detta får ju inte precis några tankar om att kanske kunna bo i stan och arbeta, att växa sig starkare. Snarare tvärtom. Jag undrar vad allt det är som får klådan att härja, när jag kommer in till stan. Jag vet åtminstone att stressen är en stor orsak, jag har också ett tag misstänkt att elektriciteten är en stor bov i dramat - efter att ha funderat lite över hur det alltid känns som ett störande fält som får mig att bli okoncentrerad och "svag", kom jag fram till att det nog är en stor chans att min överkänslighet tagit det till ännu en ny nivå och låtit kroppen börja reagera på elektricitet. Vad reagerar jag INTE på nuförtiden?

Hursomhaver, kan inte vänta på att få komma ut i stugan igen för att slippa klådan, men samtidigt ställer jag mig tveksam till att åka ut dit innan förkylningen blivit bättre - är jag där kommer jag inte kunna ta det lugnt utan gå ut i det kalla regnet och arbeta, och har jag inte hunnit bli frisk då kommer jag ju antagligen bara förlänga förkylningen med flera veckor.

Nogfunderat för inatt, nu är det dags att sova (vilket jag med all säkerhet kommer behöva sömnmedicin för, får aldrig någon sömn på egen hand när det kliar på detta vis).