Under förmiddagen satt jag en stund och bläddrade i stugans två gästböcker, och de små texterna som besökarna lämnat efter sig (som sträckte sig så långt bak som 1986) fick mig att skratta och gråta om vartannat.
Kunde läsa att denna dag för exakt 25 år sedan (17.10.1987) blev sommarmöblerna inburna i stugan, och min mormor satt och sjöng sommarvisor, och nån julvisa. Jag blir både så glad och ledsen när jag läser i gästboken. I endel inlägg nämns så många människor som den dagen besökt stugan, och idag har de alla lämnat oss.
Känns konstigt att tänka på...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar